Om du ser detta, jag vet att du inte gillar att läsa mina långa texter - men läs detta. Det är tillägnat dig. Läs även inlägget "Solen"
Jag vill bara stänga in mig i en vrå och gråta! Folk säger till mig att det var nog bäst så här, att jag kommer att må bättre om bara några veckor - men jag tror faktiskt inte det. Det är nog ingen av dem som gjort detta trots sin ofantligt starka kärlek. Jag gjorde det inte på grund av att känslor svalnade - nej! Det är likadana känslor som förut. Detta säger jag från mitt brustna hjärta - Förlåt.
Du är fortfarande allt för mig och jag älskar dig över allt annat, men jag förstår att du inte orkar mer. Men det värsta är bara att jag får bilder om att du går runt med någon annan och älskar henne precis som du gjort med mig, håller om henne när hon fryser, är med henne när hennes liv svackar, lider när hon lider, blir förkrossad när hon har blivit skadad, kysser henne med dina vackra läppar, kramar henne och viskar i hennes öra att du älskar henne. Jag mår illa av tanken eftersom jag vet att jag inte kommer att släppa dig, jag kommer inte att kunna glömma, jag kommer att leva med smärtan om att det var faktiskt jag som tog slut på våra lågor. Men en sak vill jag att du ska veta - och det är att det glöder ännu för mig och jag kommer aldrig att sluta hoppas att du kommer att komma tillbaka till mig. Jag älskar dig.
Skrivet i tårar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar