24.1.10

19.13

Ni som är vän med mig på Facebook har kanske sett att jag nu skrivit...

"hemma efter en arbetsdag och mitt resultat av dagen är att jag kan numer vara säker när jag säger att Tomas är wierd..."


... i min logg. Jag vill inte bara säga att det är Tomas som är wierd, han kan vara normal ibland - men absolut inte när han är med Oscar med knuten! Jag kan ALDRIG sluta skratta åt dem när de kör igång. Det är som att sitta mellan två gorillor som konverserar på ett himla udda sätt!

Ungefär: (kursiva = wiskeyröst)

Oscar, pekar in i skogen - "Jaaaaaaaag boooooor däääääär!! Mitt huuus! Seeeer niiiii? aaaah! ^^"
Tomas, nickar, låtsas att han just fick en snilleblixt - "Jaaaaaahaaaaaa! Jaaajaaaa! Dåååååå hääängeeer jag meeeeed! aaaaaah! ^^"

Tidigare så står jag och pratar i telefonen med Marcus... (denna mening behöver ni nödvändigtvis inte föreställa er är uttalad med wiskeyröst)

Jag, till Marcus - "Men så åt jag korv...."
Tomas och Oscar, ser överraskade ut och dyker på mig - "haaaaaaaaah!! aaaaaaaah!^^"
Jag, fortfarande till Marcus - "Det jag försökte säga var att jag när jag åt korven..."
Tomas och Oscar, ser överraskade ut och dyker på mig - "haaaaaaaaaaaaah! aaahaaaaa! ååh!^^"

Deras grej var då att varje gång jag sa korv så skulle de göra så där så jag tappade fokus och var tvungen att börja om på meningen igen så de fick göra det igen - ond cirkel. Men till slut gav jag upp och la på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar